LUCKA 19 - Lärande utvärdering
29500
post-template-default,single,single-post,postid-29500,single-format-standard,woocommerce-no-js,ajax_fade,page_not_loaded,,qode-title-hidden,columns-3,qode-child-theme-ver-1.0.0,qode-theme-ver-16.7,qode-theme-bridge,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.2,vc_responsive
lucka 19. 2017, lärande utvärdering, följeforskning, utvärdering i offentlig sektor, kvalitetssäkring,

LUCKA 19 – Lärande utvärderingar

-Karmakontot efterlyser inom offentlig verksamhet, ett kvalitetssäkrat lärande. Ett lärande som ger finansiärerna, dvs folket, rätt förutsättningar att kontrollera förvaltning av all offentlig verksamhet.

Lärande utvärdering i offentlig sektor

Den regionala utvecklingspolitiken är avsedd att skapa förutsättningar för en ökad regional tillväxt och hållbar utveckling. Inom den regionala politiken kan ibland följeforskning/följeutvärdering användas som ett sätt att kvalitetssäkra.  Utvärderingen ska senare kunna användas för att begrunda de politiska besluten och för offentlig kontroll.

Årligen delar EU ut miljoner i projektbidrag, bidrag som samtliga medlemsländerna är med och finansierar. Strukturfonderna är EU:s viktigaste verktyg för att minska de regionala skillnaderna inom och mellan länderna. Medlen ska investeras i utvecklingsprojekt som ökar den innovativa förmågan och leder till nya jobb och företag. Till varje projekt som finansieras av EU krav på en utvärderare, och över ett visst belopp kräver man en följeutvärderare.

En följeutvärdering blir resultatet av att finansiärerna (i detta fall EU) förväntar att projekt löpande knytas samman med den regionala politiken. Kritik till tidigare programperioder är att reflektionen var otillräcklig och lärandet marginellt samt att utvärderingen gjordes för sent.

Som ett svar till den hårda kritiken kom fenomenet ”Lärande utvärdering/Följeforskning/Följeutvärdering, där man proaktivt utvärderar och kan skapa tillfällen för att kontinuerligt lära och bättre styra mot sina effektmål under projektperioden. Författaren Vedung menar också att resultat kan tillskrivas projektet och påverkas under processens gång. Tanken är att utvärderingen måste bedrivas mer flexibelt och med behovsdrivet perspektiv för att på detta sätt maximera utfallet på offentligt finansierade projekt. En följeutvärderare används tyvärr i mycket knapp utsträckning inom de kommunala verksamheterna.

 

Att fundera över!

Är det rätt att utvärderarens föremål agerar uppdragsgivare?

Välkommen att maila mig dina synpunkter!

 

No Comments

Post A Comment